Man går i tankar om att göra något stort att göra Göteborgs största sweetart. Alla skall se den, ingen kommer att missa det. Det kommer som att vara som att lägga ett stort svart lakan över Göteborg. Alla kommer vakna upp och undra varför det är mörkt. Det kommer bara bli så... så... stort! Sedan kommer ett verk eller kanske snarare ett mästerverk som får håret i nacken att resa sig. Man fryser till blir mållös och känner för att börja gråta för att det är så bra, så fint. Helt plötsigt bryts man isär och förstår inte varför man går i dessa tankar om att göra stora saker när det är de här små sakerna som faktiskt betyder något. Dom som hundratals vandrar förbi varje dag. Som inte skriker SE MIG! Jag bugar till dig som gör dessa små saker som förgyller min och alla andras vardag, Du är underbar!

Bonus: Inner City Snail